Hargshamns historia


 
Flygbild över Hargshamn med hamnen 1936. Foto: Flygtrafik AB
 
De nybyggda lagerhallarna i hamnen har sin historiska motsvarighet i Järnboden inne i Hargsviken vid Hargs bruk. Järnboden är byggd i mitten av 1700-talet av den vallonske byggmästaren Raphael Claesson Pousette. Här förvarades stångjärn och andra varor innan de fraktades vidare ut på havet.
 
Men vi går tillbaka ännu längre i historien. Vikingatid för ca 1000 år sedan. Redan då fraktades varor i dessa farvatten även om kustlinjen då låg ca 9 meter högre. Vikingaskeppen seglade in mot Börstilsåsen på vilken blå Hargs bruk senare byggdes. Talrika vikingagravar utanför Harg och en fin runsten minner om den tiden liksom namnet Harg. Harg betyder nämligen offeraltare eller stenhög och Hargs kyrka tros vara byggd på ett vikingatida offeraltare.
 
Så framåt l tiden. 1500-tal och kung Johan III
Denne behövde rusta landets krigsflotta och för det anlades tre nya skeppsvarv vid Upplandskusten. Det största av dem fick namnet Harbovik och hamnade i Hargs socken.
 
Från 1575 finns uppgifter om fartygsbyggen i Harbovik bland annat krigsskeppet Engelen. Men redan 1585 upphörde varvsverksamheten här för en tid.

1600-tal

Gustav II Adolfs regeringstid. Varvet väcktes till liv igen och 20 båtsmän, 19 timmermän och 6 handsågare utlokaliserades från Skeppsbron i Stockholm.
Det första fartyg som byggdes nu var ett medelstort skepp som fick namnet Harbolejonet. Det var klart 1617. Därefter byggdes flera stora krigsskepp däribland Rikskronan. Men redan 1623 slog varvet igen för gott. Skeppsbyggandet centraliserades till Stockholm och arbetarna som då var 90 stycken flyttades över till Skeppsholmen.
 
Det var nog betungande med skeppsvarvet för folket i bygden, för under den tid det fungerade hade alla i Hargs socken skattebefrielse. Nu undrar ni säkert var detta varv låg. Jo, säger skrifterna, i viken där Braxenbolsströmmen möter havet. Den viken är dagens Skatviken (småbåtshamnen) några 100 meter längre in i Hargsviken.
 
Vi håller oss kvar på 1600-talet. År 1668 är ett viktigt år. Då grundades nämligen Hargs Bruk av riksamiralen Gustav Otto Stenbock. För övrigt den ende svensk som grundat ett järnbruk här i norra Uppland. Hargshamn fanns ännu inte.

1700-tal
1719 brändes Hargs bruk och alla omgivande byar av ryssen. Men bruket bvqqdes upp igen av Carl Oxenstierna som köpte in det 1730. Än idag finns Oxenstiernska ätten kvar på Harg även om släkten idag heter Beck-Friis. Stångjärn smiddes på Harg fram till år 1921 då den sista smedjan stängdes och bruket övergick till sågverksdrift. Då fanns Hargshamn och virket från Hargs brädgård drogs hit på pråmar för omlastning i hamnen.

År 1876 var Dannemora-Hargs järnväg klar för transporter av järnmalm från Dannemora till Harg och vidare för utskeppning.
 
När det första ångloket kom samma år fick det lastas av i Skatvlken eftersom hamnen ännu inte var klar. Men sedan blev det fart i Hargshamn. Hamnen färdigställdes och användes för fullt för utskeppning av stångjärn och virke från bruken och egnahemsbyggandet ökade.
 
Från 1909 finns en ögonvittnesskildring av dåvarande skeppningsföreståndaren Hugo Freudentahl nedtecknad. Han säger så här:
"Då var här liv och rörelse. Det kunde ligga 6-7 båtar samtidigt i hamnen, tre lastades från kajen och resten från pråmar. Det kunde vara 200 man vid kajen på morgonen när arbetet började -åh vad det rörde sig på den tiden".
 
Pråmarna finns i vår närhet än idag och kan från luften ses kanta delar av ön Glötan här utanför. Några ligger också sjunkna vid Järnboden.
 
Vi fortsätter Hargshamns historia på 1900-talet. År 1917 bildades Gimo-Lövstabruk och Österbybruk Gimo-Österby AB och inriktningen blev sågverksdrift. Man byggde såg i Gimo och brädgården hamnade i Hargshamn. Brädgårdsarbetare behövdes i mängder, egnahemsbyggandet tog fart och Hargshamn blomstrade. Skolan byggdes och flera affärer öppnade. Här fanns bland annat tre butiker för livsmedel, ett slakteri, flera caféer, bageri, klädaffär med skrädderi och skomakeri.

1930-tal, Depressionen
Gimo-Österby AB såldes tiil Fagersta Bruk, som lade ner sågen och brädgården. KATASTROF för samhället. Många flyttade för att hitta nya jobb bl a i Stockholm.
 
Under krigsåren 1939-45 kom ett kortare uppsving i hamnen. Då köpte nämligen tyskarna järnmalm från Dannemora och det låg alltid fartyg i hamnen.
Malmfrakterna har sedan fortsatt fram till 1992 då Dannemora gruvor stängde.
 
Så småningom hämtade sig Hargshamn från depression och krig. Jaco-fabriken grundades redan 1949 och kom att bli, och är fortfarande, en trygg inkomstkälla för många i Hargshamn. Andra mindre arbetsplatser kom till. Nya egna hem byggdes och hyreshus uppfördes.

År 1977 invigdes en ny järnvägslinje för godstrafik mellan Hargshamn och Hallstavik.
 
l slutet av 1980-talet började en ny utvecklingsfas i hamnen. Fraktfärjelinjen Hargshamn - Nystad öppnade men hur det gick med den vet vi ju alla.

Idag
är det åter stor rusch i hamnen. Fraktfartyg kommer och går, hamnen utvecklas hela tiden och optimismen är stor, trots Dannemora gruvas konkursbesked under våren 2015.
 
 
Ann-Charlotte Ljungholm